november 20, 2013

Hösten när mormor dog

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled


Sluta drömma om det ljuva livet.

Sommaren gjorde mig lycklig. Men på hösten gick mitt hjärta sönder.
Min mormor dog. 
Och det lilla hopp som fanns i mitt hjärta tog någon bort. Fåglarna försvann.

Jag önskar mig ett helt hjärta. 


juli 07, 2013

Sommaren är snäll

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled


Sommaren och livet fortsätter att vara snällt mot mig. 
Jag liksom blommar mest hela tiden.

Fina dagar och stunder att spara i sagan om livet. Och jag är så fylld av lycka. och av att bara vara.

Jag älskar att vara ledig. Andas och kunna lyfta bort alla mina måsten från mina stela axlar. 
Träffa kära vänner. besöka rara platser som fångar allt vackert på samma gång. 

Som i en ask med rosor. När man öppnar den doftar det ljuvligt. Precis så är livet just nu. Allt finns samlat i den där asken. 
Du med Lotta. Som kom hit och gjorde vår vardag ännu finare. Jag är så tacksam för goda vänner. 


juni 15, 2013

Den finaste av dagar och lyckan som virvlar

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled


Så kom dagen. Majas dag. Solen sken och Maja med. Och det blev precis så som jag hade tänkt att det skulle bli. Om mitt hjärta var en pion så var den helt utslagen denna dag. Så fint var det. 

Och jag är så tacksam. Att få vara med. Varje dag. 
Min Maja är underbar. 

Den senaste veckan har jag blivit så påfylld med kärlek och lycka från alla håll och kanter. Platser, människor och omtanke rakt in i mig. Och jag bara hänger med och tycker att det är fantastiskt. Och ovant. Jag ska spara denna känsla i mig och aldrig någonsin glömma bort den. 
Mina fina barn gör mig hel. Kärleken bara virvlar runt oss. 


maj 11, 2013

Det stora i livet.

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Jag läste något häromdagen. Som bara gick rätt in i mig. 
Det är när man delar sina upplevelser och bjuder på sina känslor som livet blir stort. 

I dag var jag alldeles själv i torpet i flera timmar. Fågelkvitter och havets brus. Citronfjärilarna. 
Jag planterade, oljade in ett fönster, diskade 35 udda loppistallrikar som ska vara till Majas student. 
Satte vitsippor i vatten och ställde i sovrumsfönstret. 

Jag önskar jag kunde dela den känslan som infinner sig på denna plats. Att fler kunde få uppleva detta. 
Jag är fullkomligt förälskad i detta torp. 

Jag håller min mormors hand i min också. Och tänker på fina stunder. När jag var liten och höll mormor i handen så killades hon alltid med sitt lillfinger. Nu sover hon bara. Utanför hennes fönster blommar Magnolian. Men det ser inte mormor. 

Mitt hjärta sitter utanpå. 




april 28, 2013

Livets vägar äro jävligt krokiga

Untitled



Untitled



Untitled


Solen skiner i dag. Mitt huvud värker som aldrig förr. 
Jag tänker för mycket. Har för mycket att göra. Dricker för mycket hallonte. Sover dåligt på nätterna. 

Håkan säger det så bra. Vi kan gå vår egen väg. 

Ibland kommer man på saker. Och ibland önskar man att man kunde backa tiden. In i den där känslan. Som fanns en gång.

Livet tar nya vägar. Och jag kan inte göra annat än att följa efter. Tills jag hittar min väg. 

På valborg fyller jag år. Jag önskar mig inget annat än att få somna i en kram. 


april 02, 2013

Om drömmar och vimplar i träd

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Om drömmar som blir sanna.

Vi planerar Majas studentfest. I torpet ska vi vara. Och i trädgården.
Jag ska hänga upp 10 kronors vimplarna i träden och blåsa ballonger. 
Duka borden med gamla lakan och broderade loppisdukar. 
Låta pannacottan stelna i små roskoppar. Sätta fram alla udda gamla tallrikar vi har.

Maja Linnea ska få en fin dag. Åka chevrolet och dansa i sin prickiga klänning från Jumperfabriken. 
Och jag är den stolta mamman. Som hade turen att bli mamma just till Maja. 

Min Maja. Som väcker mig på nätterna ibland och ropar. Mamma. Kan du komma? 
Jag kommer alltid. 
Maja som kallar mig Svea och frågar sjutton gånger om dagen om jag är söt. Jag tröttnar aldrig. 
Aldrig skulle jag vilja vara utan min Maja.
Fredagen den trettonde november kom hon till mig min Maja. Snöflingorna ramlade utanför och jag var bara en liten ung flicka. 18 år. 
Jag gav mig den på att detta skulle jag klara. Och vårda. Ett litet liv som visade sig vara ett alldeles speciellt litet liv. En alldeles speciell liten Maja.

Tusan vad mycket kärlek som ryms i ett hjärta. Kärleken till sina barn. 

Tacksamhet är ett bra påhitt. Precis så. 


mars 30, 2013

Det snöar på våren

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Så blev det påsk.
Och jag lyssnade till mitt hjärta som sa att jag måste vila nu. 

I fönstret samsas påskris, tulpaner och påskliljor. Barnen sover och jag sitter på min pinnstol 
och dricker te i vanlig ordning.
Livet är som fåglarna som samlas på kvällen och flyger hit och dit i samlad trupp. Det är bara att hänga med tänker jag. Jag är fasligt tacksam för så mycket. Verkligen. 

Snart kommer solen och värmen tillbaka. 
Och jag ska ligga på en filt vid torpet och havet och andas igen.


februari 25, 2013

Joel, du fattas mig

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Det snöar och jag sitter i ett varmt älskat kök igen. Dagarna har varit jobbiga. 

Jag har flyttat och skurat med såpa så att mina fingrar liksom blivit som förlamade. och trötta. Nu är vi tillbaka. Till vårt hem med Josef Frank på väggarna och kärlek i skåpen. 

Jag har mist en vän som betydde väldigt mycket för mig. en ovanlig, känslig och vacker människa. Han dog. Och himlen liksom ramlade ner. 

Jag springer upp och ner i trapporna med tvätten. Med huvudvärk och med ett hjärta som värker. Hänger klänningar på rad och längtar efter vitsipporna. 

Yogar och försöker lösa upp de blockeringar jag har. 
I mig. Öppnar upp mitt hjärta som säger. 

Var rädd om dig. 


januari 27, 2013

Livets gång

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Elsa och jag ligger under duntäcket och håller varandra i handen. 
Januari är kall. 

I mormors stora hus står tiden stilla. Ett hem fyllt av ting. Som alla har en historia. Som kan berätta om min mormors liv. Blommor som behöver vatten. 
Min mormor behöver inga ting längre. Hon behöver bara omtanke. En klapp på sin kind och några rara ord. Det är livets gång. 

Jag tänkte sy en klänning. Vira ihop mitt hår och sätta upp det i en knorr mitt på huvudet.
Smörja mitt trötta ansikte med mandelolja.

Jag gick en promenad igår. Isande vindar i mitt ansikte och tankar som flög runt. I kväll ska jag börja yoga igen. Och andas. 



januari 09, 2013

Drar för gardinerna lite


Untitled












Jag är trött.
På mig själv och på mitt känsliga hjärta. På att jag tror att jag vågar saker och ting fast jag inte alls gör det. Så nu lyssnar jag på mitt hjärta i smyg. Med gardinerna fördragna liksom. Ni vet.

I stället kommer jag att fokusera på det enkla runt omkring. mig. 
Kanske på fågeln som precis flög förbi mitt fönster. nära och nästan kikade in där jag sitter på min trasiga pinnstol i mitt rosnattlinne och sömniga fläta och dricker te. 
Eller att Elsa fick en kofta av sin mormor i går. Som hon stickat till henne. Fin är den. på Elsa. 

Ja, ni fattar. Det enkla. 
I livet. Mitt liv.